År 1681 gav Karl XI fortifikationskapten Gerhard Buhrmann i uppdrag att skapa en tillförlitlig karta över Skåne. Arbetet tog honom tre år och kungen fann den till sitt ”särdeles nöje och behag avfattad”. Ytterligare tre år senare kom en andra version av kartan. Den har vi använt för att göra en uppskattning av hur stora… Läs mer »
Cikadavårtbitare gillar att följa vägar, men inte att korsa dem. Åt Åsa Berggren (SLU) har jag räknat ut vinkeln mellan den räta linje som förbinder två populationer och alla vägar som den linjen korsar. Med 81 olika populationer blev det 3240 räta linjer. Dessa korsade vägar på totalt 90 991 ställen. För att beräkna alla… Läs mer »
Naturvårdsfrågor inom EU regleras i art- och habitatdirektivet samt i fågeldirektivet. Syftet med direktiven är att stoppa utdöendet av vilda växter och djur samt att förhindra att deras livsmiljöer förstörs. ArtDatabanken rapporterar vart sjätte år bevarandestatusen för ca 250 speciellt skyddsvärda arter och naturtyper (habitat) till EU. Inför rapporteringen 2019 har jag beräknat förekomst och… Läs mer »
Inom den Regionala Miljöövervakningen (Remiil) inventeras den biologiska mångfalden i gräsmarker. I projektet används blockdata från jordbruksverket för att tillsammans med flygbilder avgränsa olika markslag. För att förenkla för flygbildstolkarna har jag skapat ett gis-skript som automatiskt gör de rutinmässiga redigeringarna av blockdata som tolkarna annars måste göra för hand. Dessutom har jag skapat flexibla… Läs mer »
Tillsammans med Anders Jacobson på ArtDatabanken har jag identifierat värdetrakter till Jordbruksverkets Plan för odlingslandskapets biologiska mångfald. Analysen baseras på en kombination av många olika art- och habitatrelaterade underlag och innehåller också alternativ för olika ambitionsnivåer i strategin.
Vilken betydelse har skogliga impediment för den biologiska mångfalden? Den frågan har man försökt besvara vid Institutionen för Ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Jag har bidragit genom att ta fram lämpliga provytor i olika typer av skog och genom att skapa kartunderlagen för inventeringen.
På uppdrag av den Regionala Miljöövervakningen (Remiil) både utformar och utför jag GIS-analyser som beskriver åkerkanterna i olika landskap och de småbiotoper som finns där. Småbiotoper kan vara till exempel stenmurar, gamla träd, åkerholmar och diken. Remiil är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelser och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
På uppdrag av Artdatabanken har jag gjort en GIS-analys för att undersöka hur mycket skog som avverkats i den fjällnära respektive den alpina regionen mellan 2002 och 2013.
Jag dokumenterar naturinventeringar som GIS-skikt och färdiga kartor till naturvärdesbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Uppdragsgivare är till exempel vindkraftbolag, skogsbolag, kommuner och länsstyrelser. Exempel på rapporter där jag bidragit med kartor: Fågelrapport (Bergvik Skog) – pdf Fladdermusrapport (Bergvik Skog) – pdf